Vilka är de vanligaste svårigheterna och lösningarna när man översätter från kinesiska till japanska?

Följande innehåll är översatt från kinesisk källa med maskinöversättning utan efterredigering.
Att översätta japanska till kinesiska är en av de vanligaste utmaningarna i översättningsarbete, särskilt på grund av skillnader i språkstruktur, kulturell bakgrund och grammatik, vilket gör översättningsprocessen komplex. Vid japansk översättning finns det många svårigheter som kinesiska översättare ofta stöter på under översättningsprocessen, särskilt när det gäller grammatiska skillnader, ordval, hedersbetyg och muntlig uttrycksförmåga. Den här artikeln kommer att utforska dessa översättningssvårigheter i detalj och ge motsvarande lösningar.

1. Skillnader i japansk grammatik

De grammatiska skillnaderna mellan japanska och kinesiska är en av de vanligaste svårigheterna vid översättning. Meningsstrukturen på japanska är vanligtvis i ordningen "subjekt + objekt + predikat", medan den på kinesiska är mer flexibel, särskilt i talat språk, där predikatverbets position kan ändras beroende på sammanhanget. Dessutom använder japanska partiklar för att indikera grammatiska samband, medan kinesiska använder ordföljd och funktionsord (som "de", "lai", etc.) för att indikera grammatiska samband. Lösning: Vid översättning är det första steget att bryta ner japanska meningar, förstå de grammatiska funktionerna i varje del och sedan göra rimliga justeringar enligt kinesiska grammatikregler. Till exempel, på japanska används "が" eller "は" vanligtvis som subjektmarkörer, och vid översättning kan subjektet härledas från sammanhanget och meningsstrukturen kan justeras. Dessutom behöver vanliga inverterade meningar eller meningar med utelämnade subjekt på japanska kompletteras eller skrivas om enligt kinesiska vanor.

2. Svårigheter med ordval

En del japanska ordförråd saknar direkta motsvarande ord på kinesiska, vilket gör ordvalet till en stor svårighet vid översättning. Till exempel har det japanska ordet ”おরれ様” inget helt motsvarande ord på kinesiska. Även om det kan översättas till ”hårt arbete” eller ”du har arbetat hårt”, är sammanhanget och uttrycket för de två inte helt konsekventa. Lösning: När man stöter på ordförråd som inte direkt motsvarar varandra måste översättare göra lämpliga justeringar baserat på sammanhanget. För uttryck som ”utmattad” kan man till exempel välja olika översättningsmetoder baserat på sammanhangets formalitet. För vissa ordförråd med kulturella särdrag kan man dessutom välja förklarande översättning, eller så kan ytterligare meningar med förklaringar användas för att göra målspråkets läsare förstådda.

3、Översättning av hedersfullt och ödmjukt språk

Respekt och blygsamhet är viktiga språkliga drag på japanska, medan det inte finns några liknande uttryck på kinesiska. Därför är det en stor svårighet att översätta hedersord och ödmjuka uttryck på japanska till kinesiska. På japanska återspeglas hedersord inte bara i verbförändringar, utan också i specifikt ordförråd och meningsstrukturer som "ございます" och "おっしいる", vilka kräver särskild uppmärksamhet. Lösning: När man översätter hedersord till japanska måste översättare beakta kinesiska uttrycksvanor och kulturella bakgrund. Vid formella tillfällen kan man välja att använda hedersord som "du", "gui" etc. I mer vardagliga miljöer kan hedersord lämpligen utelämnas. Dessutom kan vissa hedersord på japanska förmedlas genom tonförändringar, såsom "おっし동る" som kan översättas till "säga" och förmedla respekt genom sammanhang.

4. Utelämnandefenomen på japanska

På japanska utelämnas ofta vissa meningskomponenter, särskilt i talat språk. Till exempel utelämnas ofta subjektet ”きまか?” på japanska, och ”きまか?” kan översättas till ”gå?”, men den utelämnade delen behöver ofta förtydligas på kinesiska. Detta utelämnande fenomen kräver att översättare härleder de utelämnade delarna baserat på sammanhanget. Lösning: Vid översättning är det nödvändigt att komplettera de utelämnade delarna baserat på sammanhanget. Till exempel utelämnas subjektet ”きまか?” på japanska i talat språk, men när det översätts till kinesiska bör subjekt som ”ni” eller ”vi” läggas till beroende på situationen för att säkerställa meningsintegritet och uttryckstydlighet.

5. Kulturella skillnaders inverkan på översättning

Japaner och kineser har olika kulturella bakgrunder, vilket gör det svårt att översätta vissa uttryck eller vanor direkt med samma känsla. Särskilt när det gäller seder, traditioner och social etikett kan översättning kräva kulturella anpassningar. Till exempel, på japanska har "いただきます" och "ごちそうさました" inte helt likvärdiga uttryck på kinesiska, så kulturella skillnader måste beaktas vid översättning. Lösning: I den här situationen behöver översättare ha en viss nivå av tvärkulturell medvetenhet. För kulturspecifika uttryck kan kulturell anpassning av översättning användas, eller så kan ytterligare förklarande översättning tillhandahållas för att hjälpa läsarna på målspråket att förstå. Till exempel kan "いただ〚す" översättas till "Jag har börjat äta", medan "っちそうした" kan översättas till "Tack för er gästfrihet" med lämpliga anteckningar eller förklaringar.

6. Stämningspartiklar och adverb på japanska

Det finns många stämningsord och adverb på japanska som används för att uttrycka talarens känslor, attityder eller tonläge. Dessa modala partiklar och adverb har ofta inte direkta ekvivalenta uttryck på kinesiska. Till exempel, på japanska har partiklar som "ね", "よ" och "かな" inte exakt samma partiklar på kinesiska. Lösning: När du översätter kan du använda motsvarande tonord på kinesiska enligt sammanhangets behov. Till exempel kan "ね" översättas till "ba" eller "rätt", och "よ" kan översättas till "oh" eller "ah". Att välja lämpliga tonord baserat på sammanhanget kan bevara tonen i originaltexten samtidigt som översättningen blir mer naturlig.

7、Hantering av långa och sammansatta meningar

De vanliga långa och sammansatta meningsstrukturerna på japanska innebär ibland en utmaning för översättare när det gäller att dela upp meningar. På japanska kopplar samman sammansatta meningar samman olika meningskomponenter genom partiklar och konjunktioner, medan långa meningar på kinesiska ofta kräver justering av meningsstrukturer för att uttrycka sig tydligt. Lösning: För komplexa japanska långa eller sammansatta meningar kan översättare dela upp dem efter deras betydelse och förenkla dem till flera kortare meningar för att anpassa sig till kinesiska uttrycksvanor. Dessutom bör man vara uppmärksam på relationerna mellan komponenterna i varje mening för att undvika problem med oklar logik eller felaktiga uttryck i översättningen.

8. Sammanfattning

Att översätta japanska till kinesiska är en utmanande process som involverar olika svårigheter, såsom grammatiska skillnader, ordförråd, hedersbetyg och muntlig uttrycksförmåga. Genom en djupgående analys av dessa översättningssvårigheter kan man konstatera att det finns lösningar bakom varje svårighet. Översättare behöver ha en solid språklig grund, flexibel användning av språkkunskaper och interkulturell känslighet för att bättre kunna slutföra översättningsarbetet från japanska till kinesiska. I processen med japansk översättning kan lösningen av dessa svårigheter inte bara förbättra översättningens noggrannhet och flyt, utan också främja ömsesidig förståelse och kommunikation mellan de två språken och kulturerna.


Publiceringstid: 24 april 2025